jag tänker börja blogga här igen. då kan jag lösenordsskydda vissa inlägg. det kan vara bra, tänkte jag.

just nu går det sådär för mig. jag orkar fan inte! vad gjorde jag sådär för?

...fast jag skulle nog vilja ändra det här lite:

Anyone who can touch you, can heal you, or hurt you.

Det är säkert bara jag som förstår skillnaden. Men om ni fattar får ni gärna kommentera eller nåt...

Jag vill så himla gärna göra det här. Och ändå lyckas jag inte. Det blev seriöst värre igår. Det är ju i och för sig inte så konstigt, om man tänker på hur bra det gick då. Men det blev ju bra till slut? Eller kanske inte, men jag lyckades tänka på något annat... tack till dig (er) som hjälpte mig med det ♥ 

Men idag... HEMSK dag! jag har knappt lyckats göra någonting! Eller jag har inte gjort något alls, förutom en uppgift. Det var i och för sig lite duktigt av mig, men två människor fick hjälpa mig för att jag skulle klara det...

aja, jag ska lyssna på musik nu och försöka bli tillräckligt positiv för att lyckas äta lunch sedan. Vi hörs senare. Förrhoppningsvis.

Vissa människor är så himla bra på att få en att känna sig bättre när man mår sådär... Trodde inte att det var så stor skillnad, men idag märktes det verkligen! Blev så himla mycket bättre när jag fick prata om något annat ett tag...

Du är så himla schysst mot mig! Och jag stör mig så extremt mycket på att jag inte vågar säga det till dig! Men om du skulle läsa det här, vilket jag inte tror att du kommer göra, så hoppas jag att du vet att det är du som ska ta åt dig. TACKTACKTACK! ♥

För nästan exakt ett år sedan satt jag på samma ställe, ensam, precis som idag. Det var första gången jag pratade med dig. Det var efter det som allt långsamt började förändras till det bättre, istället för att bli värre och värre som under året innan. Nu är du inte här, och jag märker hur allt börjar bli värre igen. Jag vågar inte, orkar inte, fast jag så himla gärna vill. Och det finns inte någon som det är självklart att jag alltid kan be om hjälp.

Jag saknar dig ♥